En Corona, tack!

En Corona, tack!

Vi satt och fnissade som två småungar vid bardisken i eftermiddags, jag och HM. Det hade gått bra (så långt vi vet!) på hennes 2-årskontroll och efter ett stopp på hennes kontor där jag hann vara med på jobbmöte på distans gick vi och åt en fantastisk asiatisk (!) buffé på Götgatan. Och till den drack vi vin. Och så började vi skratta… Det förbjudna ÄR lite roligt att skämta om. Det är härligt syndigt och förlösande på något sätt? Vi beställde aldrig någon Corona (någonstans går ju gränsen även för oss) men vi tackade livet för att vi får ha det, hyllade solen, alla dumskallar som gör att vi får känna oss fantastiska och pustade ut.

Nu har jag kommit hem. Kreativiteten har kastat loss och jag känner att det finns massor av idéer och förslag jag behöver få ur mig. Jag är jobbsugen, helt enkelt! Framförallt är den bransch jag nu jobbar i självklart väldigt känslig i dessa tider. Det betyder att man sitter ner i båten, absolut, men samtidigt behöver det vi säljer (möten mellan människor) också kunna betala allas löner. Och det behöver komma en lösning snart (helst igår) som gör att folk vill träffas i stora grupper. Att man vill gå ut, umgås, äta och resa tillsammans. Det är en utmaning. Och då vågar jag inte tänka på hur hotell och restauranger har det med sitt bokningsläge just nu…

Men jag åt asiatisk lunch. Och jag skämtade om att beställa in Corona. En bra dag som denna tycker jag att man kan unna sig det. Man måste våga lite för att kalla det att man lever. Och lever är det vi just nu gör. Hur det ser ut i morgon har vi ingen aning om…


Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *