Burrigt!

Burrigt!

Burrig dag idag.
En del dagar vaknar man upp med en konstig känsla i kroppen. Hade jag varit nykär hade jag kunnat förstå den känslan. Nu är det inte så. Det är ett obehag blandat med ett bubbel? Alltså lycka blandat med fruktan. Konstigt.
Naturligtvis kan det handla om helt naturliga orsaker. Jag har mycket att göra. Inte nog med att jag kom på att jag skulle ha en blogg. Idag. Dessutom har jag stora saker för jobbet jag måste ta itu med. Jag ska komma in med en specifikation om hur jag vill se ”min roll” framöver. Dvs undertexten är ”hur tänker du dra in de stora pengarna till företaget”. Känns lite skrämmande. Jag ska sätta mig med det. Sen.
Dessutom är det biopremiärdag för ”Jag saknar dig”. Jag har två biljetter som ligger på skrivbordet. På jobbet. Men idag är jag ju hemma? 🙂 Det löser sig. Eventuellt hoppar jag över själva filmen och går bara på festen på Hotellet som är efteråt. Jag har ju faktiskt redan sett filmen. Men inte gått på festen. Dottern har inte sett filmen så det bästa är kanske att hon får ta med en kompis och gå på den. Så slipper jag grina sönder hennes upplevelse…
Nu kom bror och hans son ”hem”. Sonen kom först och var inte pratbar… Jag fick naturligtvis panik och tänkte att han kanske smitit ut medans jag sov och kom hem först nu… Att jag hade glömt bort att jag var barnvakt och nu hade han luffat runt som ett gatubarn (snott, blivit påkörd av bilar, slagits med andra hungrande hemlösa osv osv osv). Men brorsan var vid bilen och hans humör handlade mest om att leksaken från Mc Donalds gått sönder när den ramlade i bilen. ”Ramlade” var ju stnällt sagt av mig… De som åkt bil med min bror vet att upplevelsen alltid är omtumlande på alla sätt och vis…


Comments are closed.